...eller gör du det verkligen?

när man känner sig liten och ynklig och du vill bara sitta i en skog och reflektera över.. vafan är det som händer?

lite sån känsla går nu igenom mig sen igår. åter igen blev man sjukskriven en vecka med nya mediciner för en förbannade bilolycka som inte va i någon direkt hastighet men tillräckligt för att man ska få "våld mot nacke"/pisksnärtsskada. 

känner mig bara förbannat orkelös, ingen lust att göra nått och bara vill sitta hemma och deppa. jag vet att det inte funkar så här i världen utan man måste försöka vila, framför allt om man har så ont att inte det ens går att böja ryggen/ eller lyfta en matkasse.. eller för den delen.. gå med två dragandes hundar. 

tyvärr så känns denna behandling som ett hån.. tredje kuren som är dom alla olika men som enligt läkare vara effektivt mot smärtan jag har. men jag gör juh som jag blivit tillsagd.. för det är juh läkaren som givit mig denna behandling. 

deppig och nere över att jag inte kan prestera gör mig galet förbannad på föraren som körde in i mig. men varför?! varför ska jag vara arg på en människa som bara råkade köra in i oss? 

troligen är min aggression för allt just nu för att jag har så ont hela tiden men sen också för att det är mitt jobb som påverkas. jag är också orolig att förlora mitt jobb pga detta.. nu när jag har hittat en så himla bra arbetsplats som jag trivs på och älskar att jobba i. why?! why the fuck does this happen to me?!